otid i natten

ok. jag har inte formulerat så mycket med bokstäver. ska sakterligen, men definitivt, börja göra det. min otid är den tid som av samhället och det yttre inte räknas, den oproduktiva tiden. eller den räknas om man gör nåt produktivt av den, kanske. om man gör den säljbar. det tänker jag inte göra, men jag vill påminna om den, visa på att den finns - och räknas. det är den som annars kanske definieras av "tiden stannade", av de där stunderna som man minns genom hela livet. jag har inga sådana minnen av människor. inte för att jag inte träffat/träffar fantastiska personer, utan för att människor kontrollerar sina möten och sin miljö. kanske inte allt på samma gång, alla gånger, men vi är manipulativa (utan värdering) och kan påverka vad som sker med språk och kommunikation..kontroll. mina otids-moments sker (so far) tillsammans med vilda djur...av oss okontrollerade. och kanske inte riktigt tillsammans, mer som om jag får en glimt av något som en gång var en naturlig del av mig. något jag tillhörde och förstod. inte för att jag har varit ett vilt djur till formen, utan för att jag, människa, har tillhört deras vilda okontrollerade-av-samhället-och-det-yttres värld en gång. när jag var ett barn.innan jag började skolan och innan jag började indoktrineras i människospelen, i könsroller, i klasser och i allt som tillhör det yttre och det som räknas.
när det fanns magi. på riktigt. när magin VAR det riktiga - naturen och det vilda.
efter indokrtineringen lärde man sig att bädda in sitt djur i olika skepnader, ljuga och anpassa sig. sträva efter ytan och akta sig för det verkliga.
jag har en hyfsat konturrik räv i mitt huvud, som jag ska försöka övertala att komma ner på min duk. den bor i kärnan av mitt minne, där inget av det yttre kommit åt än, men den mår nog bra av att komma ut och se sig omkring. titta in i andras kärnminnen och kanske locka fram en polare eller två.
jag vet inte om jag egentligen vågar riskera den, men ingen inre kärnräv vill ju dö en fegis, så vi testar.

over & out för nu

imorrn nackdoktor och förhoppningsvis tunga inspirerande värktabletter

fridens liljor

s