Vart kranen bor. Två, tre centimeter snett upp mot höger, från pilen, där är en liten mörk fyrkant med ett spröt på - det är Kranen.
Kranen har ingen egen adress.
Man måste leta lite. Som en del av riten.


Visa större karta'>http://
Visa större karta

03:31

En offertavla...kommer fram. Mitt i natten.

gvkfylnjknub

testing, testing..

...helvete...

Det blev inte som jag tänkte...MovieMaker läser inte mina tankar.

Panik.

Har ramlat ner i ett vodouhål av böcker och ideér och kanske ska jag stanna här.
Göra en hyllning till Kranen, som en offergåva.

Efter för mycket tid har det blivit en testfilm i alla fall.

Som inte går att lägga upp här!?

Va fan...

onsdag igen..

Dagens ord: Tydlighet.

Jag måste (jag HATAR ordet "måste") göra allt tydligare, presentera tydligt, prata tydligt, tänka tydligt. Jag trodde att jag var tydlig, men näe...inte ett dugg och inte nu heller, när det gått flera timmar och jag har börjat måla på min otydlighet. Inget är särskilt tydligt längre...kanske fick spontant dålig syn, vet inte!?

Kanske känner jag mer än jag tänker!?

Måste börja tänka.

Avslutsstället - Kranen - är en plats för livets magiska avgöranden och dit man går när man vill gå vidare. Den laddas med det du vill ladda den med, när du vågar dig upp i den. Den är smockad med olika sorters andar, energier, empirisk logik och allt människan besitter - så för varje individ som tar sig upp känner Kranen av vad som behövs.

Because - it's the Kran!!!

Var på vodou-utställning på Världskulturmuseét efter skolan idag. Det var spännande, fast det var idiotiska tanter där och störde. Sådana som tillhör någon slags självutnämnd kulturelit som pratar högt, så det ekar, om vad de kan och vet och vad de gjort och läst. Fy fan. Skulle velat ha gått till Annies no-space direkt och slängt ner dem i något kräkhål. Ingen skulle sakna dem.

Bestämmer mig i alla fall, i skrivande stund, att skita i all jävla ångest och köra på.

Jag vill måla min satans superkran och då gör jag det.

Vidare tänker jag ta kort medans jag gör det och eventuellt använda det till en animation. Det kan bli coolt och målande...

Slutprodukten ska bli som en altartavla eller votivgåva till kranen och dess magiska krafter.

Jag har förresten gamla vodoudockor som jag har gjort av cenitlera, människohår, målat med blod..stoppat med speciell salvia och andra örter och olika sorters stenar.

So don't mess with me! Ha!

Jag använde även mina för att skicka bra energi till vänner. Det funkar också.

Man ska leka...it´s just a ride....

onsdag med gruppen

Tack för uppackningen av ideér. Jag ska nog samla ihop mig och gå dit själv snart och göra avsked.

film de no-space

Duvorna

Det bor ju duvor i min kran. Vilket passar bättre än väntat. Duvan symboliserar å ena sidan det upphöjda, som fred och guds ande, men samtidigt likställs hon med smuts och smitta....det profana och det sakrala ihop - igen - som i min bildanalys!!

Det kommer tillbaka hela tiden, hela livet...wow...jag ser mönster!

inringningar

Här försöker jag tända eld runt om, men det brann inte...


Här är det ringar och inringat! Kolla den mystiska högst upp...det är lätt en spökring!



Ännu fler o ännu större ringar - nu kan ingen säga att min kran är oinringad!

på no-spacet mitt i natten...

kranens ögon


jag på väg

kranens altare

inuti, åt höger, kranens trådrullar

"manspaces"

http://www.youtube.com/watch?v=F7oT1gXo5eA

fler bilder bara

kranens kedjor



spakarna som styrde kranen en gång



en av duvorna som hänger i kranen




mina skosulor med Hokusai-inspirarad våg och vy ner i asfalten, från kranen.


mitt utvalda stuprör

förresten...

Jag var och ringade in, eller fotade in mitt stuprör.

Försökte fota själva spacet bara...men det är ju svårt.

Mellan väggen och stupröret..i luften.

Jag har även hängt i kranen och försökt göra den mindre skrämmande.

Tände doftljus och gav duvorna mat, men det var ändå läskigt.

Kranen är så jäkla otäck och ja, det är inte behagligt alls där.

Det är som ett spökställe, fast på riktigt.

Den senaste tiden på dygnet jag vågat mig dit är runt sex på kvällen...

precis när det börjar bli mörkt, fast fortfarande är ljust.

Men man ska ju utmana sina rädslor, så jag ska testa igen.

Är rädd att det är folk där när jag inte törs vara där.

Därför lämnade jag ljusen.

Ska kolla om de är kvar, eller om nåt hänt med dem.

Min senaste tanke är att ändå göra skräckkranen till ett ställe för initiationeriter.

Där man först och främst ska våga klättra upp, sen kanske stanna och möta sig själv och sina räslor och inre demoner.

Hittade lite spännande läsning här:http://http//www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_408185.svd

snor och slem

Nackspärren blev förkylning.
Kommer ingenstans, fysiskt, med no-spacet. I skallen är det action hela tiden, men får ingen ordning på allt. Vill mixa ihop allt.
Min koja, fast med kranens spakar och kranar och gadgets...instoppad bakom mitt stuprör. Funkar det kanske?
Jag gillade Miru Kims bilder jättemycket och där ser hon ibland väldigt liten ut, som en "tummelisa"i en jättevärld. Eller ja, nåt sagoväsen i alla fall. Ett instoppat sagoväsen i verkligheten.
Precis min känsla i no-space-projektet.


http://www.mirukim.com/nakedcityspleen/

Miru Kim, Naked City Spleen, Richmond, Philadelphia, 2008

Miru Kim, Naked City Spleen, Glenwood, Yonkers, 2008

leta no-space

Jag och en vän från klassen drog ner till rätt sida av hamnen (Hisingen!) och letade no-spaces. Hittade först en tjusig strandremsa med utsikt över "läppstiftet" och stan.

Sen hittade jag en koja, men mina ideér för koj-projektet är för köttiga och intima. Till ett annat projekt kanske.
















Här är en superfin gammal kran, som man kan använda också.

bättre sent än aldrig...

Nu har jag hittat till bloggen igen, tappade bort alla lösenord och sånt.

Så för att komma ikapp (!?) så lägger jag ut lite anteckningar från min bok...mycket läses i bilder och är fritt att tolka.

Det står bildanalys, men handlar om sokratiska samtal.. för att förvirra läsaren att tänka själv...

från Mattias english class..

Det här är ideér om mitt no-spaces, som är bakom och runt stuprör...

Gör nog en modell, eller ett collage.

Sen igår i Hammarkullen...

jobbiga påminnelser om verkligheten.

Hellre fly än illa fäkta, eller?!

Nä, man ska väl fäktas.