Målat i två dygn

..på väg nu. Vet inte vart jag är eller vad som blev. Utan sömn blir livet annolunda. Får se vad folk ser. Jag har grus i ögonen, ser inte klart. Vackert väder o varma tankar i hjärtat.

asså...

...det jag tänker på runt konsekvensprojektet...är att hela den här perioden har varit en utvecklingsprocess som börjar med kranen och passerar dockan o räven och som avslutas i min kvinnotribute. Det senaste året har inneburit många förändingar, nya perspektiv och utveckling - hardcore. Vad som varit den röda tråden och vad som nu faller på plats är mina relationer med tjejer i min omgivning.
En separation för ett år sen, som satte allt jag trodde på ur spel, har nånstans blivit ett pånyttfödande...av mig själv.
Alla dessa invanda mönster och rutiner..och samhällsbilder av "hur det ska vara" som man kan fastna i totalt, som jag var fast i totalt, har jag kommit ur fullständigt. Och detta pga kvinnor i min närhet. Vänner. Förälskelser.
Det berättas och lärs in hur man ska bete sig, hur man ska spela spelen, ända sen man kommer ut. Både för killar o tjejer. Men jag har haft mest utbyte av kvinnor och därför fokuserar jag på kvinnor. Och jag är kvinna.
I min process från seperationen till nu har det florerat betydelsefulla kvinnor runt omkring. Alla olika och med olika perspektiv på livet, tillvaron och kärlek.
Och det har varit och är spännande, ibland frustrerande, att se våra invanda betendemönster leva, frodas och förändras.
Jag har en vän som ser ut som en Barbiedocka, men låter som en lastbilschaufförs-sjörövare. Hon är så vacker och klok, men hela hennes varelse är krökt under normens kvinnoidealsok. Det finns många av den sorten. Kvinnor som vet o kan så mycket, men kröker sig och flexar ihop sig så de passar mallen perfekt. Jag är oxå en sån, men numera iaf medveten om mitt mallande på ett nytt sätt.
Man ska vara vacker och kåt, men inte slampig eller brötig. Det finns massa saker, allt är sagt skrivet, filmatiserat och genomgånget miljoner gånger, men jag vill ändå göra en till genomgång. Fast på mitt sätt då.
Jag har skippat djuren nu, tror jag.
Men jag slet ut hennes hjärta, som man gör när man älskar någon, och stoppade in en liten fågel istället. Nåt sött, trevligt och fritt, istället för det blodiga, jobbiga hjärtat med sina krav.
Så som jag och de kvinnor jag haft med på vägen gjort och gör.
Sliter ut våra hjärtan och erbjuder dem till någon, eller bara sliter ut det och gömmer det för att hellre bara ha fågeln och det lätta kvar.
Min kvinna har det i handen. Vilket gör henne sårbar, köttig och öppen.
Hon ser farlig, mystisk, kåt, sjuk och nöjd ut och hennes kropp är inbjudande och stark.
Vet inte vem hon är, om hon är jag eller en blandning av mina förälskelser och vänner, eller bara en bild.
Jag har målat med allt material jag haft, dels av ekonomiska skäl, men mest för att få in vardag och verklighet. Hon har legat på golvet, blivit dammsugen och trampad på. Men vi har iakttagit varandra och vuxit fram båda två. Hon har nog varit här längre än jag trott. Och väntat.

Så - ett tydliggörande - kvinnors list, visdom, styrka och passion har påverkat min livsutveckling och mitt pånyttfödda jag. Jag, där jag är nu i livet, är en kvinnokonsekvens.
Alltså - gör jag en tribute till kvinnan.
Tack.

Jag tänker för mycket. Min kvinna växer fram o blir ny hela tiden. Men jag tänker för mycket...eller för osamlat. Vill ha in så mycket. Hela idén är så stor. Jag vill skapa en kvinna som visar allt -ALLT - ...det urtida, det manipulativa, det passionerade, det djuriska, det moderliga, det fromma, det köttiga, det livsfarliga, historien, framtiden - allt.

Och fan att man ska gripas av geniala ideér i sista sekund, men bättre sent än aldrig!

Har slitit ut duken o färgen börjar gå sönder här o där, för mkt lager o ändringar. Men hon kommer.

Jag vill ha in mina djur oxå, som är som hon, eller som symboliska delar av henne. De där djuren som jag berättade om en gång, när jag gjorde dockan.

Var på Stadsbiblioteket häromdan o hittade HDKelevers verk.

En tjej, Ellinor Augustini, hade gjort "Fittos".

Samma som fallos fast med fittor.

Fint.

Egentligen letade jag efter vardagskvinnobilder, med vanliga tjejer...

Hittade bland annat Nan Goldins Casta Diva grid 1981-1993, som jag gillade.

Jag är ute efter det där urtida mystiska mörka...fast det som man kan hitta hos alla om man lägger lite tid o engagemang. Det sakrala i det profana. Igen. Jag är alltid ute efter det.

jobbar

..det är svårt. Jag blir inte nöjd. Jag blir otippat generad. Men I´m on a mission.

Cut the crap

Mitt projekt kommer handla om kärlek. Konsekvensens gudmoder.
Det ska heta "Tjejer är farliga grejer"..som det känns just nu och vara en tribute/varning till kvinnan! För mig handlar det inte så mycket om sexuell läggning, utan mer att jag är kvinna och är förtrollad av kvinnor just nu. De/hon/jag/idén känns urtida och fantastiskt.
Så blir det!

Nya tag

Jag har låtit livet komma emellan. Det är inte proffissionellt. Jag är vad jag är. Köttig. Jag hatar mina kroppar, men jag går på dem igen. Hela min tillvaro är konsekvenser som jag kunde göra köttiga projekt av. Real arty. Men allt slutar o börjar med kroppar. Ursprungsläget är kött. Köttets lustar. Köttets behov. Köttets ljug.
Kärlek.

http://www.youtube.com/watch?v=rc4eYOhNnU8

Sista projektet på HDK blir det svåraste och jävligaste jag gjort.
Vackert.
Teatralist.
Dramatiskt.
Inget av det kommer synas, om jag lyckas, men jag vet.
Jag ska göra en produkt.
Utan allt intimt, tänker jag.
Men i en tid där jag är fullständigt hudlös.
Utmaning.
Har allt och inget i huvudet.
Vet inte vad jag ska visa, var jag ska börja, hoppa in eller hur det ska sluta.

Spännande va!

Vet att jag ligger illa till, med deadlines o bloggande. Men när kärlek och fanskap slår en på käften, så ändras prioritet och vad som är viktigt.
Men jag är medveten och tar eget ansvar.

lot's of love
s

strejk

Jag har jobbat o levt...så det blev ett uppehåll, eller en strejk i projektet.
Vad blir konsekvensen av det, tro?!
Mer livserfarenhet o mindre ekonomisk urballning.
Det lät ju strålande, så säg!?

pöss o godnatt

fan

Nu har jag varit sur och trött på mina kroppar, kön och gender-navelsåderi! Det kändes för enkelt och för PK(politiskt korrekt), särskilt nu i dessa HBT-festivaldagar.
Problemet är att man inte får göra, må, vara hur man vill -utan måste fackindelas hårt och bestämt. Och jag blev trött på att gå med på det och visa upp - ytterligare - ett pedagogiskt verktyg för alternativt tänkande, eller freaking vanlig, redig hyfs och ödmjukhet..och empati! Mina kroppar i filt, som man kan sätta delar på hur man vill, kändes hetronormäckliga och jag blev knottrig på hela kroppen (sant!) av irritation över mitt simpla tänk.
Men sen, nu nyss, kom jag på att jag måste utgå från vad som är och inte vad som borde vara. Det kan man ju bara sträva efter. Det som borde vara, alltså.
Jag, tillsammans med de flesta, är ju påverkade, uppfostrade, märkta, färgade, etc av vårt samhälle och dess olika mönster. Så är det ju. Det vore ju ljug att påstå nåt annat.
Sen kan man vilja ändra och tycka och greja åt alla håll, men utgångsläget måste ändå vara satt och grundat.
Och det kom jag på nu och därför tänker jag titta på mina filtkroppsdelar med lite mer förståelse o kärlek från nu.
Jag såg en rolig glaskonstnärinna på TV härom dagen, Åsa Jungnelius. Hon gör ju både roligt och vackert av kön. Och med glas, vilket crazy material! Helt kallt, fast varmt och mjukt fast hårt och vasst fast lent...skört fast starkt. Vackert! Blir glad!

Göra, göra, göra...

...kropp med alternativ.

Nog med parenteser

Jakten på material är frustrerande. Ska dra in o kolla ett till ställe nu. Annars får jag tänka om.

Men ju mer jag går in i rolltänket, kön, genus, blabla och pratar om det med folk i min vardag, ju mer spännande blir det. Jag utgår ju ifrån mig själv, men förstår samtidigt att folk tänker olika, men har ändå tänkt att when shit hits the fen så är vi ändå lika.

Men näe, medvetenhet om sin egen roll, sin könsindelning, sin idé om sig själv är inget efterstävnansvärt alla gånger.

Är det där ljuget kommer in, eller är folk bara trötta på att vara medvetna?

Avtrubbade av TV, media, etc or what?!

Det är väl utveckling som är meningen med livet?

Att förstå - åtminstone - sig själv!?

Det är ju lätt och roligt att bara tänka om sitt kön.

Hur hade du varit som ditt motsatta kön?

Hur hade dina föräldrar behandlat dig annorlunda? Vad hade du sysslat med? Jobbat med? Haft för syn på familj o barn? Kärlek? Hur hade du sett ut? Tänk! Testa! Det är kul!

Jag lär ha haft en sån här mustasch i alla fall. Om jag va snubbe. Kanske borde ha det oavsett, I'm hot in tangorabattmustasch!

Jag blev förövrigt vän med ett grishuvud förra veckan. Cindy kallade jag henne.

Någon hade lagt henne i baren som någonslags rekvisita. Men när folk stod o petade henne i ögonen o skändade mer än nödvändigt, räddade jag henne och tog med henne på en sista fest..efter döden. Det var makabert och blodigt - men sant! Och vackert!

Även där korsade andras oliktänkade min väg.

Att lägga ut döda som rekvisita är mer ok, än att göra rekvisitan delaktig.

Att titta på - istället för att agera.

Hm, ja...och direkt blev Cindy och jag placerade i "jobbig-vegan-aktivist"-facket.

Så enkelt. För enkelt.

en till parentes

Morotskonsekvens. Man blir som man umgås.

..en parentes bara

När jag gick hem härom natten låg det två kort på min väg. Ett hjärter 5 och ett ruter 2.

Jag kollade upp vad dessa betyder i spåningsvärlden och det handlade kärlek och att ta nya krafttag.

De har börjat gräva upp marken där de ska bygga moskén, här på Hisingen.

Jag hörde av någon att marken just där har haft nån betydelse, historiskt. Att den är helig. Nåt om vikingar.

I alla fall så vek jag ihop mina kort till flygplan och hystade in dem i moskéhålet.

Jag kände att jag delade med mig av mina ödesgåvor(korten) till det nya bygget.

Vet inte om det blir nån konsekvens av det, men det kändes som en bra grej att göra.

Flanellograf...

...är inte så lättköpt. Det är det det heter, det där som fanns när jag va liten. En filtduk som attraherade små tygbitar i olika sagoformer...och som man kunde sätta fast, utan ansträngning..o ta bort lika lätt, på filtduken. Men ingen butik säljer det och på nätet...ja, jag vill klämma på det innan jag köper nåt. Men jag spånar vidare. Köpte ett kardsborreband idag, som jag ska testa på lite olika material. Funderar på lite olika grejer, men måste hitta rätt material först. Och det finns fan inga riktiga tygaffärer längre, bara massa mjäkställen, med mjäktyger och mjäkpersoner i. Vet någon nåt tygaffärstips, så give it, please!
Planen är fortfarande rätt dimmig, men halvklart till molnigt...
Tänker som de där träfigurerna som fanns på tivolis o cirkusar förr, roliga gubbar o damer utan ansikte. Där man stoppade dit sitt eget huvud och tog ett kort. Sen tänker jag klippdocka, sprattelgubbe och så klart flanellograf.
Och allt med på- och avtagbara kön, kroppsdelar, kroppsbehåring...kanske mer grejer...som kläder, men nja, jag vet inte riktigt.
Hoppas att ni såg Fittcrew på 2:an i förrgår. En dokumentär från Götet, med tänkande personer som utmanar samhällets mall på familj och kön och allt möjligt. Se den!

hare fint
s

...

...jo, jag funderar på att göra en tavla..typ..eller nja, så där som man hade på dagis...i filt. På olika personer, med tomma kroppar. Så får man sätta dit det man tycker. Har bara idén än, inga pengar till filt. Har lite olika tankar på om det ska va nischade personer, eller..ja, jag vet inte. Det här med ett tredje kön frestar lite, men även hela rollpaketet med stil, klass, etc.

Va på HBTfestivalen förra, eller förrförra, året och såg ett perfomance. En...hm..snubba/killa/brude berättade om sitt liv genom dans och sång. Kommer inte på namnet, har letat länge. Det var i alla fall rörande. Tänk att inte vara nåt av det man kan välja på. Att till och med gå och testa de olika givna alternativen och ändå inte passa in. Den här personen hade snopp och tuttar, klädde sig något tjejigare, men va inte bög, men gillade killar. Det är ju nog så knepigt att bara vara en av de givna alternativen.

En polare och jag funderade lite ihop härom dagen och - tänk om det är evolutionen!

Tänk om det är vår utveckling som nu börjar skapa ett tredje kön!?

What if, änna!?

Det vore coolt.

hare fint

onsdag

...jag skulle gå till skolan imorse, men inget fungerade och det blev inte så.
Jag läser min bok och funderar vidare.
Lögner är jäkligt känsligt.
Letade upp några avsnitt med Derren Brown.

Spännande, men fan - vill vi inte bli lurade då!?

Alltså lurade till att tro på nåt..magi, horoskop, skönhet, lycka, smärta...allt är ju egentligen känslor - kroppsliga verktyg som ska hjälpa oss överleva. Och nu när vi inte behöver dem till överlevnadsverktyg i det vilda längre, så gör vi annat med dem. Fyller dem med fantasier...för att inte känna oss tomma.

Äh, alltså det är för lätt att leva, inga björnar jagar oss, ingen kyla, ingen svält...men verktygen för att fixa sånt finns kvar.

Tror det är därför vi ljuger.

Och låter oss bli lurade.

För att känsloverktygen skriker efter syfte och mening.

Bara en tanke...bland många.

En annan fundering kring lögner är hur mycket vi ljuger utan att tänka på det. Tänker främst på hur man klär på sig sina roller VARJE dag. Hur man rakar sig under armarna eller sminkar sig utan att ens reflektera över det. Det blir direkt ett statement om en brud kommer med tofsar i armhålorna. Direkt är det en politisk aktion och definitivt en medveten handling. Eller har kvar sin mustasch, om hon har nån. Alltså man döljer lukt och ursprung (då tänker jag på ursprunget från naturen och det vilda - vårt verkliga ursprung) och blir nån...mall. Och vill man inte kriga, så gäller det att hålla sig till sin mall. Tjejmall, killmall, olika-generations-mall, blabla-mall...

Hur snygg va inte Madonna här liksom..änna!?

Måste få tag på sånt där filtigt material som man hade på dagis när jag va liten...som man kunde sätta fast grejer på..typ kadborrestajlisch.

Nån som har nån koll på sånt?

over&out

sanna (aka Rude Veritas..mitt rollerderbynamn)

Angående konsekvenser o sånt..

Jag testar nu att blogga från nya telefonen, det är lite pilligt.jag snöade in på lögner av olika slag och har hittat en bok..."Pinocchio Effekten". Den handlar om hur vi funkar. Så här står det b.la bak på boken:
" Pinocchioeffekt Effekt inom mänskligt beteende namngiven efter Carlo Collodis marionettdocka Pinocchio. Effekten får dig att reagera på ett förutsägbart sätt i relationer och situationer, som en marionett styrd av osynliga trådar. En mänsklig svaghet. Förståelsen för effekten ger möjlighet att förutse människors beteenden och dra fördelar av det."
Ska testa medveten manipulation o kolla om vi är så lätta...

mer mereteassajmänt

..i solen idag med klassisar och vattenglitter.

..på vägen hem inatt från Adas...varm och trygg gata, men öppning för spänning och skräck, om man vill.

mereteassajmänt

Lite som min otid, fast itid...

Hepp, där är man...mitt i gatustensmosaiken. Den som upplevt hemliga och stora upplevelser, precis som jag...och du.

testa nåt nytt

Jaha, nu har jag försökt testa det nya i tusen timmar och får inte riktigt till det.

Jag skaffade mig en Iphone idag. Det är det nya.

Det första nya va att ta tag i mina höga mobilräkningar.

Men det gamla med det är att jag älskar att köpa onödiga saker och bli lurad.

Fast det blev faktiskt sjukt bra i slutändan, förutom att jag inte lärt mig mobilen än.

För nu har jag fått en apfrän NY mobil och samtidigt sänkt mina kostnader med typ en 500 spänn.

Gött!

Och nu ska jag iväg på ännu en ny testning...för SVT ska filma oss när vi rullar idag (Gothenburg Rollergirls..) och då är ju det oxå en ny grej! Right!?

ankassajmänt

brevassajmänt

en gödselstack kan man vila på, fika på och sola på. och vildkatterna sover där på vintern, det är ju varmt inifrån.

de paraplyer som inte är lampskärmar kan vara behållare för sånt som annars ligger på golvet

..man kan även brottas med hästar..eller ha dragkamp

penselgrejen kan oxå användas till underlag för saker..på köksbordet...och/eller som duk. förresten ÄR nog min penselgrej egentligen en duk..eller en sån där dukaktig sak, fast jag behövde den som penselgrej och lampskärm.

åsaassajmänt

en häst kan man inte bara rida på, utan även tungkyssas med...

ett penselgrejs kan bli...
....en lampskärm.

ett paraply/en parasoll kan oxå bli en lampskärm.

och en liten toa kan bli ett galleri!

ljug..

http://www.youtube.com/watch?v=iaysTVcounI

hatt-assajmänt

En ankgrodvårhatt...

...kan även bäras under dramatiska omständigheter.

lovisa-assajmänt

fegbryt mot lagen

ladda ner lite kultur...

...och skriva visdomsord där allmänheten bajsar.

karma-assajmäntet

Jag ringde folk jag tänkt att ringa, som aldrig blivit av.

Lät en stor spindel bo kvar hos mig.

Gav fåglarna mat.

Och lockade J's långa hår ordentligt.